Var på Danderyd idag för kontroll av tappen som fortfarande var 37 mm så väldigt bra. Träffade en ny läkare som hade lite annan syn på det hela ön den vi träffade sist. Hon hade verkligen läst hela min journal med Ls graviditet. Hon tyckte inte att det var nödvändigt med fler kontroller efter den om två veckor om det inte not all förmodan såg annorlunda ut då. Hon sa att inget tyder på att jag kommer föda tidigt då jag inte födde L för tidigt. Hon trodde att den här graviditeten skulle bli jobbigare och sammandragningarna värre men att inget tyder på att förlossningen kommer starta i förtid. Hon bokade in ett TUL i v 29 för att kolla flödet och storlek på bebis. Om allt ser bra ut då behövs inga fler kontroller om SF måttet växer som det ska.
Vi pratade lite förlossning och hon tryckte en del på att det bästa verkligen är en normal förlossning som startar av sig själv. Hon sa att det kommer gå fortare denna gång och att man ofta får mycket bättre/starkare värkar som omföderska. På henne lät det positivt. Jag tycker de var starka nog förra gången! Hon anser att en narkosspecialist ska sätta epiduralen och det är här vi får diskutera igångsättning för att vara säker på att den hinner sättas i tid och i lugn och ro. Vi skulle prata med om detta efter TUL. Jag uttryckte min oro för att det ska bli et jobbigt slut på graviditet även igen och att jag igen ska vara helt slut när jag väl ska föda. Hon sa att de ska göra allt de kan för att jag ska ha det så bra som möjligt. Jag är ganska förvirrad över allt men inser också att det är svårt att ge svar på hur det kommer bli. Ingen vet ju. Jag ska jobba på tanken på en normal förlossning som startar av sig själv och även tanken på att gå över tiden. Jag försöker hitta vad det är som gör att jag är så rädd att gå över tiden. Varför jag hellre fäder tidigt. Jag tror det har med oro och kontroll att göra. Jag är så ofattbart rädd att barnet ska dö i magen. Jag ska prata med kuratorn om detta och även med Joanna (förra barnmorskan på MVC) i mitt aurorasamtal. Jag ska läsa på och förbereda mig så mycket jag kan för en förlossning. Tror även vi ska gå en profylaxkurs. Jag ska försöka ta allt som det kommer och inte oroa mig i förväg för sådant jag inte kan påverka nu. Låter bra va?! Frågan är bara hur det går. Jag är livrädd för att släppa kontrollen. Tänk om något går fel.
Släppa på kontrollen var det ja..hmm..inte min starka sida heller. Men man får göra sitt bästa och försöka bäst man kan! Jag förstår din oro, oron över vad som kan hända och OM det händer..ogillas!>
SvaraRaderaKramar i massor <3
från B