Tillväxtultraljud (v. 37+2)

Idag hade lilltjejen växt till sig ordentligt, nästan 2 500 gram, vilket innebär 400 gram på 2 veckor. Hon är nu 19 % mindre än snittet (600 g). Flödet såg fint ut och ctg likaså. Läkaren kände på livmodertappen som fortfarande var sluten ett par centimeter men ganska mjuk och centrerad nu. Hoppas att det betyder att hon tänker komma snart. Nu har de tydligen tagit bort riktlinjen att man med IVF inte får gå över 2 veckor. Läkaren sa dock att hon nog inte tyckte det var lämpligt med tanke på att hon är ganska liten, men en vecka var inga problem. Jag blir så matt på alla olika bud hela tiden. Jag hoppas helt enkelt att förlossningen kommer att sätta igång snart. Jag är så galet trött, både psykiskt och fysiskt på allt nu. Det känns som att vi har gått på övertid i 8 veckor nu och hela tiden skjuts datumet fram. Jag har förvärkar varje dag som gör ont. Hon har lagt sig så att hon trycker på nerver i mina ljumskar och underliv och det gör förbannat ont. Jag vaknar konstant på nätterna med förvärkar och behöver gå upp och kissa ut de liter med vatten som kroppen verkar samla på sig under dagen. Allt känns mest jobbigt nu. Ovanpå allt annat har jag fått en rejäl spricka i underlivet som svider och jag kan inte hitta min salva så måste be om att få en ny utskriven. Jag får dåligt samvete för att jag tycker att allt är så jobbigt och känner att jag borde vara överväldigande glad att jag snart kommer få en frisk liten tjej. Men det är så jobbigt att ha ont i princip hela tiden och vara så jäkla trött. Jag vet att tröttheten är något man får lära sig att leva med när man har barn men det vore skönt om det kom med barnet och inte innan. Ska till kuratorn i morgon vilket känns väldigt skönt nu i alla fall. Gissar att allt kommer kännas bättre i morgon också, det brukar alltid vara jobbigt när vi varit på kontroller.