Var på återkoll hos gyn igår och hon frågade om jag ville ta ett test. Jag sa att det är väl för tidigt men hon sa att det inte behöver vara det. Går in på toa för att kissa och då är det rosa på trosskyddet. Allt stannade upp. Jag gick tillbaka och sa att det kommer vara negativt för det kom blod nu. Sätter mig i gynstolen för kolla äggstockarna och det brister för mig. Tårarna bara rinner och jag vet inte var jag ska ta vägen. Känner mig så sjukt utelämnad, halvnaken framför en främmande kvinna, tur hon var otroligt snäll och vänlig. Samlade mig tillslut och hon gjorde undersökningen. Äggstockarna ser bra ut och det är ingen vätska i buken så allt är bra. Hon sa att det var för tidigt för att se om det kan vara en graviditet men att slemhinnan bara var 7 mm vilket tyder på att det inte är det. Jag fick sitta utanför och vänta en stund för att få svar på gravtestet som jag ändå visste skulle vara negativt och tårarna bara rann. Kom tillslut därifrån och ringde mannen och bara grät. Tog mig hem tillslut och grät hos mamma som hämtat L. Ringde till Falun för att säga att äggstockarna mm såg bra ut och säga att det nog var över för denna gång och fråga hur jag skulle göra med medicinerna jag tar. De sa att visst kan man önska att slemhinnan skulle vara lite tjockare men det var inte kört ännu och så länge jag inte blöder en riktig mensblödning så ska jag fortsätta med medicinerna. Självklart hade det inte kommit en droppe rosa eller brunt på nästan ett dygn nu. Jag fortsätter att må illa på kvällarna, har en konstig smak i munnen och magen spänner och drar på ett sätt som inte är mensvärk. Läste dock att biverkning av antibiotikan är illamående och metallsmak i munnen så det är väl därifrån det kommer. Hela kroppen känns bara konstig, jag är yr och skakig och så trött. Vill bara att detta ska vara över nu så att vi kan ta en paus och sen gå vidare. Jag hatar min kropp för att den gör detta mot mig, varför måste jag få alla dessa tecken på en graviditet när jag inte är gravid. Varför kommer inte blödningen igång ordentligt nu så att jag släppa hoppet. Fy fan vad detta är påfrestande.
Har fortfarande ganska tungt med andningen men börjar tro att det är en konstig förkylning och att de torra slemhinnorna i näsan påverkar. Det blir i alla fall inte värre. Ska försöka komma ut och få lite frisk luft idag och hoppas att jag mår lite bättre.
Vi kommer i alla fall inte hinna med något FET i år och det känns skönt. Jag orkar inte mer just nu. Har varit 3 otroligt påfrestande månader och jag behöver en paus. Får se om den blir till januari och FET eller om vi väntar till mars och gör ett nytt IVF. Jag är orolig att det är Suprefacten som har påverkat slemhinnan för mycket och vill så gärna få göra en normal stimulering med Ovitrelle och hoppas att vi kan hitta ett sätt att få till det ordentligt. Ska be att få en tid med Claes och pratat igenom hur vi ska göra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar