Klockan tio satte vi oss i bilen i ett ösregn och började köra mot Falun. Jag stirrade konstant på telefonen och bad den att inte ringa för i så fall hade embryot inte klarat upptiningen. När klockan slog 12 och jag visste att det hade överlevt så satt vi på McDonalds i Gävle och tårarna började rinna ner för mina kinder. Jag hade nog inte ens själv förstått vilken anspänning det hade varit. Vi körde vidare mot Falun och var där ganska tidigt. Satt i väntrummet och läste en stund och så fick jag infarten till droppet som jag skulle få sedan. Vi fick en annan läkare idag, Samira. Hon var väldig trevlig och förklarade varför de ville testa med droppet. Hon försökte uppmuntra mig att tänka positivt och att inte stressa. Även om detta inte funkar så har vi alla odds med oss och vi är fortfarande unga och allt ser bra ut. Jag vet inte om det hjälper för jag pendlar så mellan hopp och förtvivlan hela tiden. Tydligen är det så i alla fall att vissa kvinnor får en form av infektion i livmodern efter en graviditet och detta gör att den sedan stöter ut embryot. Jag hängde inte med på om detta hände bara vid IVF graviditeter eller vid vanliga också. Man har i alla fall sett väldigt bra resultat med detta dropp. Det används vid stora operationer och vid transplantationer och det är efter att ha sett effekterna vid transplantationer som man började att testa det vidare och sen använda vid IFV och även för kvinnor som får upprepade missfall. Jag hoppas och ber att det ska funka för oss. Utöver droppet så ska jag denna gång även ta Prendisolon och Trombyl samt Lutinus som jag även fick förra gången. Jag tog en lutinus direkt efter droppet och redan i bilen på väg hem började magen svullna. Det är helt galet och obehagligt.
Vi pratade lite om framtiden då jag vill ha en plan B, jag kan inte slappna av annars. Läkaren tyckte vi skulle prata med hemläkaren och be honom börja fundera på medicinering vid ett nytt IFV, då jag blev överstimulerad på väldigt små mängder hormoner förra gången så kan det bli lite krångligare att få till det så att det blir bra denna gång utan att jag överstimuleras. Jag ska ringa dem nästa vecka tänkte jag. Vi kommer att kunna starta vid en eventuell blödning om 2 veckor vilket känns skönt. Jag vill bara köra på nu. Vi kommer att få köpa ett 3-pack också vilket känns bra, mindre stress så!
Nu ska jag ta det väldigt lugnt i några dagar och bara mysa med underbara L medan maken är iväg på konferens.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar