VUL och illamående

I morse var vi hos vår hemläkare för ett VUL, idag är 7+4 och det var exakt vad ultraljudet visade. En 13 mm lång liten Skorpan med ett perfekt hjärta. Nu är missfallsrisken under 10 % vilket känns väldigt skönt. Vår läkare sa att det var flera år sedan de hade en patient som blivit så dålig av överstimuleringen och han tyckte att jag hade kämpat på väldigt bra. Känns skönt att höra att det inte bara var jag som inbillade mig att jag mådde så dåligt.

Jag mår för övrigt så sjukt illa. Det känns som att man inte får klaga när man äntligen blir gravid men det är fan inte lätt att må så här. Jag kan knappt äta mat utan lever på konstiga saker som turkisk peppar, knäckemackor med smör och tomat, salt och vinäger chips, oliver med anjovis i  och andra salta/sura saker samt Big Mac (tror det är dressingen som är grejen för jag vill inte ha några andra hamburgare). Eftersom jag vet att Skorpan får i sig det h*n ska så är jag inte så orolig men det vore skönt att kunna känna att jag äter saker som är bra för oss båda. Fick i alla fall lergigan comp av läkaren idag och jag har tagit en, tror att de hjälper lite i alla fall. Förhoppningsvis så ska väl detta bli bättre om några veckor. Är i alla fall evigt tacksam att jag arbetar halvtid så att jag kan ta det lugnt på morgonen och eftermiddagen. Är även oändligt tacksam för mannen som passar upp på mig och handlar hem det som är min grej för tillfället.